tyska

31 Auch Alternativkonzeptionen, die der Leitidee von Demokratie näher kommen, sind durchaus auf Formen einer Repräsentation und auf Funktionseliten angewiesen. Vorrangig vor solchen prozedu-ralen Fragen sind jedoch die substantiellen Fragen der Partizipation, der Unterordnung der Staats-apparate unter das demokratische Gesetz sowie Fragen der Verantwortlichkeit und Rechenschafts-pflichtigkeit der gewählten Repräsentanten dem Volk gegenüber. Durch die Indoktrination einer Alternativlosigkeit von ‚repräsentativer Demokratie‘ haben wir im gesellschaftlichen Gedächtnis die eigentlichen geschichtlichen Triebfedern dieser Form der Eliten-herrschaft vergessen und sind gar nicht mehr in der Lage zu erkennen, dass die Idee einer ‚repräsen-tativen Demokratie‘ gerade zur Abwehr von wirklicher Demokratie entstanden ist.71 Um eine Kritik an dieser Form einer Elitenherrschaft in demokratischem Gewande zu blockieren, bedienen sich die Macht- und Funktionseliten wieder gerne einer geeigneten Strategie der Verklam-merung mit Denkbereichen, die gesellschaftlich geächtet sind. Dazu eignet sich in diesem Fall be-sonders ein völkischer und rassistischer Nationalismus. Im Denken der völkischen Rechten wird ‚Volk‘ nicht als ‚Demos‘ bestimmt - also als prinzipiell heterogenes Volk sehr verschiedener Staats-bürger -, sondern als ‚Ethnos‘, also als eine ethnisch und kulturell homogene Gemeinschaft. Nur wenn ein solcher (fiktiver) ‚Volkskörper‘ homogen genug sei, könne dessen (fiktiver) Gemeinwille durch geeignete Eliten zum Ausdruck gebracht und damit politisch wirksam werden. Folglich könne das Volk und sein Gemeinwille durch einen autoritären Führer ebensogut repräsentiert werden wie durch ein Parlament, so dass in diesem Sinne ‚Demokratie‘ nicht im Gegensatz zur Diktatur stehe. Es ist leicht erkennbar, dass es der völkischen Rechten und dem Rechtspopulismus gerade nicht um die Umsetzung der demokratischen Leitidee geht, sondern um die Abschaffung einer Demokratie im Sinne der Aufklärung. Die aus einer solchen Haltung erfolgende Kritik des Rechtspopulismus an der ‚repräsentativen Demokratie‘ wird von den Eliten in einer Verklamme-rungsstrategie genutzt, um eine Kritik an ‚repräsentativer Demokratie‘ grundsätzlich zu einem gedanklichen Sperrgebiet zu machen. Die ‚repräsentative Demokratie‘ muß also für die Machteliten unschätzbare Vorteile bieten, wenn sie sie durch eine intensive Indoktrination als alternativlos darzustellen suchen und zugleich eine Kritik an ihr zu blockieren suchen. Die ‚repräsentative Demokratie‘ war schon ihrem Ursprung nach als Elitenherrschaft gedacht. Gerechtfertigt wurde eine solche Elitenherrschaft mit dem ideologi-schen Postulat, dass - Hamilton und Madison 1788 zufolge - die durch Wahl bestimmten Repräsen-tanten „genügend Weisheit besitzen, um das gemeinsame Wohl für die Gesellschaft zu erkennen, und genügend Tugend, um es zu verfolgen“. Die Realität sieht, wenig überraschend, anders aus: 71 „Wir haben uns an die Formel der ‚repräsentativen Demokratie‘ so gewöhnt, dass wir zumeist vergessen, dass diese US-amerikanische Idee ein Novum war. In ihrer föderalistischen Ausformung bedeutete sie jedenfalls, dass das, was bis dahin als Antithese zur demokratischen Selbstbestimmung begriffen wurde, nun nicht nur vereinbar mit, sondern konsti-tuierend für die Demokratie war: nicht die Ausübung der politischen Macht, sondern der Verzicht auf sie, ihre Übertra-gung auf andere, d. h. die Entfremdung von ihr.“ (S. 219) Ellen Meiksins Wood (2010). Demokratie contra Kapitalismus. Neuer ISP Verlag.

svenska

31 Alternativa begrepp som kommer närmare demokratins vägledande princip bygger också på former av representation och funktionella eliter. Före sådana procedurfrågor är emellertid de materiella frågorna om deltagande, underordning av statsapparaten till demokratisk lag och frågor om de valda representanternas ansvar och ansvarstagande för folket. På grund av indoktrinering av bristen på alternativ till "representativ demokrati" har vi glömt de faktiska historiska drivkrafterna för denna form av elitregering i vårt sociala minne och kan inte längre inse att idén om en "representativ demokrati" bara är ett försvar av verklig demokrati.71 För att blockera kritik av denna form av elitregering i en demokratisk dräkt, tycker eliten om makt och funktion att använda en lämplig strategi för att hålla sig fast vid tankeområden som är socialt förbjudna. I detta fall är etnisk och rasistisk nationalism särskilt lämplig.När man tänker på den nationella rätten definieras inte ”folk” som ”demos” - det vill säga i princip som ett heterogent folk av mycket olika medborgare - utan snarare som ”etnos”, dvs som ett etniskt och kulturellt homogent samhälle. Endast om en sådan (fiktiv) "folkkropp" var tillräckligt homogen, kunde dess (fiktiva) gemensamma uttryckas av lämpliga eliter och därmed vara politiskt effektiva. Följaktligen kan folket och deras allmänna fördel representeras av en auktoritär ledare såväl som av ett parlament, så att "demokrati" i denna mening inte står i konflikt med diktaturen. Det är lätt att se att högerpopulismen och högerpopulismen inte handlar om genomförandet av den centrala demokratiska idén, utan avskaffandet av en demokrati i upplysningens mening. Kritiken mot högerpopulism av ”representativ demokrati” som framgår av en sådan inställning används av eliterna i en begränsningsstrategi för att göra kritik av ”representativ demokrati” i princip ett begränsat område."Representativ demokrati" måste därför ge ovärderliga fördelar för makteliterna om de försöker presentera dem som ett alternativ genom intensiv indoktrinering och samtidigt försöka blockera kritik mot dem. Den "representativa demokratin" tänktes ursprungligen som en elitregel. En sådan elitregel var motiverad med den ideologiska postulatet att - enligt Hamilton och Madison 1788 - de representanter som valts genom valet "har tillräckligt med visdom för att erkänna samhällets bästa för samhället och tillräckligt med dygd för att sträva efter det ". Verkligheten är, överraskande, annorlunda: 71 ”Vi har blivit så vana med formeln för” representativ demokrati ”att vi mest glömmer att denna amerikanska idé var en nyhet. I vilket fall som helst, i sin federala form, betydde det att det som tidigare hade betraktats som en motsats till demokratisk självbestämmelse nu inte bara var förenlig med, utan konstituerande för demokrati: inte utövandet av politisk makt, utan att avstå från det, deras överföring till andra, d. H. utflykten från henne. ”(s. 219) Ellen Meiksins Wood (2010).Demokrati kontra kapitalism. Nytt ISP-förlag.

Oversatt.se | Hur använder jag den tyska-svenska översättningen?

Glöm inte att följa grammatiken och kursplanen för texten du vill översätta. En av de viktiga punkterna som användarna bör vara medvetna om när de använder ordlistan för NorskEngelsk.com är att orden och texten används när översättningen lagras i databasen och delas med andra användare i innehållet på webbplatsen. Var därför medveten om problemet i översättningsförfarandet. Om du inte vill att dina översättningar ska publiceras i innehållet på webbplatsen, kontakta oss på →"Kontakta". Relevanta texter kommer att tas bort från webbplatsens innehåll så snart som möjligt.


Sekretesspolicy

Tredjepartsleverantörer, inräknat Google, använder cookies för att visa annonser baserat på användarnas tidigare besök på din webbplats eller andra webbplatser. Med hjälp av annonscookies kan Google och dess partner visa annonser baserat på användares besök på dina och/eller andras webbplatser. Användarna kan välja bort visning av anpassade annonser under Annonsinställningar. (Alternativt kan du ge användarna möjlighet att välja bort tredjepartsleverantörers cookies för anpassade annonser genom att besöka www.aboutads.info.)